Skinnkorvar => Råttor
20 Mars
Våra små rosa skinnkorvar har nu blivit håriga, söta ungråttor. Att två var ljusa och två var mörka kunde vi urskilja snabbt efter födseln, men vad vi inte visste då var att de ljusa, som blev vita i den förra kullen, nu blev grå som Musse respektive orange när pälsen växte fram.
Inte heller denna gången fick någon unge röda ögon som Musse. Han kanske inte är den biologiska fadern? damdamdam.
Mimmi har fått stor hjälp av de äldre barnen med omhändertagandet av de nyfödda. Det är gott samarbete i denna musfamilj med andra ord!
Könsbestämningen skedde innan de hade fått så mycket päls eftersom det är lättare att se antalet bröstvårtor då.
Denna gång kom en svart tjej, Askungen, en svart kille, Mufasa, en grå (som Musse) kille, Fivel samt en orange kille som fick namnet Timon! Vi håller oss till Disneytemat alltså.
Efter knappt två veckor fick de se världen för första gången, snabbare än förra gången alltså.
Inte kort efter det kom de in i det så kallade popcornstadiet där de skuttar omkring som små uppopade majskorn! Väldigt sött.
Askungen och Mufasa när de precis öppnat ögonen
Fivel i fin frisyr
Favoriten Timon
Nya kullen i samlad trupp
Musse - Man eller Mus?
Vi har glömt berätta en sak för er. Egentligen är det Camulla som har hållit det hemligt för oss ett tag, så vi har helt enkelt varit lika ovetande som ni...
Det var nog smart av Camulla att inte berätta att Musse smet eftersom han skulle flytta hem till mig några dagar senare. Så när jag håller i buren hemma hos henne, precis på väg att åka hem till mig, så berättar hon att Musse visst råkade hoppa ur buren. Efter en lång jakt fick hennes lillasyster som tur var tag på den lille busen!
Men, denna rymning innebär ett fall från byrån på cirka en meter. Hur klarade du det Musse,
är du man eller mus?
Babylycka!
Mimmi och Musse har återigen gjort sitt jobb vilket resulterat i 4 små bebisar! Och återigen är hälften av bebisarna svarta och hälften vita, det återstår att se om könsfördelningen är lika jämn...
Tyvärr har inte Musse fått se sina produkter men de andra flickungarna står nu för hans arbetskraft. Musse "the Godfather" regerar nu i mitt (Mulles) hem tillsammans med sin lärling Simba. De spenderar nu dagarna åt att försöka överleva min hund som försöker fiska upp dem så fort jag vänder ryggen till.
Det finns mycket plats kvar i familjegraven....
Pip!
Ett snabbt farväl..
Allt började som en helt oskyldig liten till-tittning av de små vännerna men kom snabbt att bli något mycket mer förfärande. Jag hälsade nämligen på Mimmi. Tog upp henne och - PAM! Nu slog det mig hur tjock hon blivit! Bara sådär! Paniken spred sig snabbt och jag insåg genast att något måste göras. Om Mimmi föder när Musse är kvar kommer de förmodligen att para sig igen och då blir det ÄNNU fler ungar. Dessutom tittade jag till Simba och det var solklart att även han var redo for some action. Hur skulle det se ut om han började rulla runt i höet med sina systrar? No no no... Jag var tvungen att ta till drastiska åtgärder.
Alltså.. Med en plastback, en gammal kruka, lite spån, mat, vatten och lite improvisation har nu herrarna Ökenråtta fått ett nytt hem. Det kändes sorgligt att skilja på dem med tanke på att de aldrig mer kommer att få ses :( Men ja, ibland är livet sorgligt...
Lite sista-minuten familjebilder:
välkommen till ARENAN
Vi skapade en liten "Arena" med hjälp av stora böcker som vi la i en stor ring på matbordet. Däri släppte vi ner alla våra möss och observerade hur dom interagerade med den nya miljön. En miljö som bestod av en hel buffe av olika maträtter. Detta är några saker som vi fick ut av experimentet:
1. Till en början så panikade alla möss och försökte ta sig ut genom bokblockaden.
2. efter ca 30min coolade dom ner sig och började ta för sig av maten och leka och gnaga.
3. den icke namngivne svarta lilla tjejråttan överraskade oss med sin intelligens! hon hittade nämligen en litet kryphål att smita i och det visade sig att hon verkade komma ihåg exakt var det var hela tiden! Det bevisar att dom har ett rätt avancerat minne och kan jämföras med "labyrint experiment".
vi gömde massa godis under en tändsticksask och skulle se om dom hittade den lilla skattgömman. men det gjorde dom inte och det kan bero på att dom inte kände lukten eller att dom inte var smarta nog att försöka flytta på/välta asken.
Vi har planerat lite fler experiment
1. hur reagerar råttorna till speglar!?
2. skapa en miljö med sand - populärt?
3. ge dom en massa ost, camilla har hört att råttor brukar vara laktosintoleranta, stämmer detta på våra gerbiler?!
Bilder och filmklipp kommer!
Bagheera is dead :'(
Hans blodiga kvarlevor hittades av Camulla när hon kom hem från skolan idag. Inte heller han fick dö en värdig död, men han får åtminstone begravas med huvudet kvar, även om halsen knappt existerar.
Inte för att det är någon tröst för oss... Vi hoppas att han kände att han fick tillräckligt med kärlek under hans 29 dagar i livet!
Känns inte så roligt nu när våra bebisar mår dåligt. Den andra svartingen har nu tydliga symptom för samma sjukdom. Är det något med den svarta genen? Hur det nu ska gå får tiden visa...
Vill bara påpeka att det inte är för sent att bli en hjälte, det finns fler som kan räddas!
Tragedi eller mirakel...?
Bagheera lever, men det är knappt. Vår lilla älskling är nu betydligt mindre än hans syskon (visar hur otroligt fort de växer!) och hans päls är burrig, vilket den inte bör vara...
Inte nog med det, även två andra bebisar visar nu tecken på sjukdom! :( Klickljudet kan nu också höras från dem när de andas.
I hopp om en simpel allergi bytte vi ju ut spånet mot toapapper, men utan framgång. Istället fick de förmodligen mindre värme så nu bor de i Camullas varma och mysiga tvättstuga i ett terrarium fyllt med spån igen!
Eftersom vi inte är några gerbilexperter ännu vet vi inte om infektionen smittar och är nu fundersamma över huruvida vi ska sära på dem eller inte. Med tanke på att de fortfarande diar lite är det nog inte en så bra idé.
Kan någon ge oss pengar till ett veterinärbesök så våra söta älsklingar kan räddas? SNÄLLA!
Camulla stackarn får dagligen se Bagheera ligga där och chippa efter luft, en hemsk upplevelse för en människa med liite empati i kroppen! Så, bara att säga till om ni vill bli en hjälte!
Vi får nu se hur detta slutar, i ett mirakel (vilket vi hoppas!) eller i en
Operation: Rädda Bagheera!
De små barnen är gulligare än någonsin när plötsligt det som inte får ske inträffar.
Vår favorit, den svarta lilla lurviga Bagheera är sjuk! Han ger ifrån sig små klickande ljud och ena ögat är lite svullet och efter lite research på internet så tror vi han lider av luftvägsinfektion :( Vi har verkligen försökt göra allt i vår makt för att han ska bli frisk; vi har behandlat honom med koksalt för att rena hans igentäppa näsa samt hans igensvullna öga. Vi har ringt ett par veterinärer men dom pengakåta filurerna kräver en summa på ca 700kr och då säger dom att det är 50% chans att han överlever trots behandling.
MEN, det finns en liiiiiten chans att han bara är allergisk mot spånet i terrariet. Vi har nu tömt det för att sedan observera eventuell förbättring.
Vi hoppas på ett mirakel!
Tittuuut!
EXTRA! EXTRA!
Råttisarna har äntligen öppnat ögonen!!!
...eller ja, i alla fall en och en halv av dem. Little black boy har öppnat båda två och little black sistahh har öppnat det ena - ja de är kanske inte helt vidöppna... men åtminstone lite på glänt och det är ju huvudsaken! (De små vitingarna verkar dock ha en stund kvar, men det visar sig snart.) De har äntligen fått tillfälle att observera världen omkring sig vilket måste vara helt underbart skönt för dem. Tänk hur de har famlat omkring i mörker i två veckor, utan att veta varken ut eller in. Det vi nu hoppas på är att de faktiskt tycker om åsynen av oss, annars blir det jobbigt...?
Popcornåldern? Ja, för övrigt bokstavligen ruuuusar de omkring i buren. Skuttar hit och dit och hit och dit - seende eller icke. Det gäller verkligen att hålla ett öga på dom, annars vet man inte var dom tar vägen! De är riktigt busiga :) Dessutom bestämde vi idag att vi ju måste döpa dem (med tanke på alla fina namnförslag?)... Förslagen vi själva funderar över ääär: Bagheera, Simba, Snövit, De-sju-dvärgarna, Tomten och Dogge-D.
Laters, milla
Råttisar i närbild..
Camulla is the one
Camulla förtjänar lite credit för att hon tar hand om våra bebisar så bra!
Idag tyckte hon att de borde åka på sin första utflykt, så hon beställer en taxi och tar med dem till Brunnsäng där hon ska överraska sin pappa med våra sötnosar. Snällt va?
Så kära besökare, skriv lite snälla kommentarer till världens bästa råttomhändertagare.
(Johnny, jag skriver om dig med när du väl får dem till dig, OM du får dem...)
Sparvels begravning
Två flickor och två pojkar!
17 Januari
Hurra :)
Äntligen har vi kunnat urskilja de första tecknen som avslöjar vem som är vad!
Därför är jag nu 110 på att vi har skaffat oss två små pojkar och två små flickor - en av vardera färg!
Vi har alltså en svart och en vit pojke, som är lite större än de två flickorna.
Detta känns jättespännande. Nu väntar vi på att de små ska öppna ögonen och äntligen få se världen!
Snacka om musbus!
Den lilla rosa kämpar och kämpar för att hamna underst!
Syskonen har överlevt, en vecka nu..
Ja, vi sörjer allihopa minstingen, men så kan det gå ibland. Antagligen var han sjuk.
De fyra syskonen (killingarna, som Mulle skulle säga) mår prima och blir bara mulligare och mulligare (haha!) för varje dag som går. Idag fyller de 1 vecka och har fått jättefin päls. De känns precis som sammet.
De är kravlar runt helt galna och det dröjer nog inte länge innan de öppnar ögonen!
Här är även en liten film:
Det är mysigast att ligga underst!
En liten filmsnutt..
Här bär mamma Mimmi in en nyfödd unge i boet..
BEBIS DÖD! :(
Sorgsna nyheter, sparveln överlevde inte :(
Vi vet inte om ni vill veta vad som hände, men nu får ni det ändå..
Camilla hittade den halvt nedgrävd bland spånen UTAN HUVUD!
Kan ni tänkte er något så hemskt? När jag äntligen började tycka om en råtta, så blir den uppkäkad av sina barbariska föräldrar! Förhoppningsvis var den redan död innan de började gnaga på den. Men i vilket fall som helst är det Mimmis fel. Dumma Mimmi.
Stackars Camulla har fått gå runt med bilden av en halv råttunge på näthinnan hela dagen, medan Johnny har försökt se det positiva i det hela. Han har tjatat om att Camullis ska ta en bild på den halvätna kroppen eftersom det förmodligen kommer öka besökarantalet på bloggen! (..eller minska) haha. Hemskt. Tror tyvärr inte någon sådan bild kommer dyka upp, men vänta och se!
Om det är någon som är intresserad av att delta på begravningen så är det bara att meddela Camilla, för annars blir hon själv...
NEJ! PÅ DETTA KOMMER DET INGEN BILD, OCH DET SKA NI VARA GLADA FÖR. JAG KAN FORTFARANDE INTE FÅ UT BILDEN AV LILLA SPARVELS FÖRLORADE HUVUD UR MITT HUVUD..
Men däremot gjorde jag en liten film till minne av honom. Se nedan..
Ska fem bli fyra?..
Oj, här går utvecklingen undan! De små kultingarna vågar sig nu ur boet och kravlar sakta men säkert omkring i buren...
...Förutom en. En liten stackare är mobbad av den elaka råttfamiljen. Camilla kunde på Söndagsmorgonen skåda fyra små bebisar ligga hos Mimmi utanför boet och dia, medan sparveln ligger ensam kvar i huset!
Vi kunde inte hålla oss och var till sist tvungna att ta upp den lilla sötingen. Lilla var ordet, för den är mycket mindre än de andra fettona. Och kall var den också! Denna kulting var svart, men på magen hade den en vit konstig fläck (?) Någon som vet vad detta kan vara? Vi hoppas att det är mjölken i magen som syns igenom eftersom de fortfarande är lite genomskinliga, och att det inte är en tumör som Johnny befarar (utan att ha sett den).
Modersinstinkterna väcktes till liv hos de kvinnliga gruppmedlemmarna. Vi matade den med mjölk, vilket vi inte vet om man ska, men det kändes rätt för stunden. Vi försökte även värma den lilla sötingen under en varm lampa, och efter en stund sprattlade den faktiskt till! Om det var för att den väcktes till eller för att den höll på att stekas sönder vet vi dock inte...
Jag ville ha den i min ficka hela natten men Camilla kom med sina kloka ord och sa att Mimmi nog bäst tar hand om honom/henne själv. Så, så fick det bli! Kraftlös såg vi den kravla omkring bland spånen och kämpa för sitt liv..
Med förhoppningen att den skulle överleva lämnade jag sedan våra barn.
ÄNTLIGEN BEBISAR!!!
8 Januari
(Eftersom bloggen legat nere nu under juletider och sedan inte riktigt ville fungera i tisdags, lägger vi nu upp bilder och uppdaterar idag istället)
För exakt 2 månader sedan införskaffade vi två gerbiler som fick namnet Musse och Mimmi.
För exakt 25 dagar sedan utförde dessa gerbiler en sexuell akt.
Idag föddes 5st små råttbarn!
Musse och Mimmi kämpar dag och natt med att ta hand om de små skinnkorvarna. I tid och otid blir de pipandes skyfflade fram och tillbaka i terrariet men buntas alltid ihop i trähuset tillslut.
De kommande 2 veckorna ska vi inte ingripa så mycket i gerbilernas liv för att säkerställa barnens hälsa. Stackars Mimmi helt utmattad efter födseln blir genast "tagen" av Musse så ännu en kull kan komma om ca 6 veckor. Detta beror på att Mamma Mimmis små ägg kommer vara så pass smarta att dom inte blir till färdiga ungar förrns föregående kull är könsmogna och klara. Mycket smidigt!
Därför ska vi nu främst observera och anteckna noga dessa dagar för att eventuellt kunna jämföra med föräldrarnas beteende nästa gång då de är mer rutinerade.
Vi har alltså 5 små ungar, men behöver ER hjälp att hitta på bra namn åt dom. Vi vill ha roliga, originella, galna och söta namn! Kommentera gärna J
Små, rosa och blinda är de men otroligt söta! Bilderna gör dom inte riktigt rättvisa men de är bättre än inget!
Helt nyfödda. Erkänn! Dom är bedårande :)
2 dagar gamla kravlar de ut ur boet och runt i buren.
Vid städning av boet skvätter hon ut ungarna... och plockar sedan in dem igen.
Här ligger en liten.. Ensam och bortglömd, bara 1 dag gammal :(
En unge följer efter pappa på äventyr... äta gurka kanske?
Nä, ni får inte äta knäckebröd än... Hitta mamma är nog en bättre idé!
Mamma Mimmi tycker det är läggdags, inte ska små skinnvalpar vara ute så sent..
http://www.youtube.com/watch?v=v8qjl9Hy0pk
IT´S SEXYTIIIME!
MUSSE OCH MIMMI skapar käääääääääääärlek!!
oj oj oj heeeeelt sjukt. vi är alla i extas! fångade allting på video också! Inom några dagar får ni se allting med egna ögon era små snuskgubbar!
Om ca 20 dagar så har vi förhoppningvsis en massa gerbilbabys!! Om ni är sugna på en sötnos så meddela oss så skriver vi upp dig på listan!
Inte våra gerbiler, men så här såg det ut!