Ska fem bli fyra?..
Oj, här går utvecklingen undan! De små kultingarna vågar sig nu ur boet och kravlar sakta men säkert omkring i buren...
...Förutom en. En liten stackare är mobbad av den elaka råttfamiljen. Camilla kunde på Söndagsmorgonen skåda fyra små bebisar ligga hos Mimmi utanför boet och dia, medan sparveln ligger ensam kvar i huset!
Vi kunde inte hålla oss och var till sist tvungna att ta upp den lilla sötingen. Lilla var ordet, för den är mycket mindre än de andra fettona. Och kall var den också! Denna kulting var svart, men på magen hade den en vit konstig fläck (?) Någon som vet vad detta kan vara? Vi hoppas att det är mjölken i magen som syns igenom eftersom de fortfarande är lite genomskinliga, och att det inte är en tumör som Johnny befarar (utan att ha sett den).
Modersinstinkterna väcktes till liv hos de kvinnliga gruppmedlemmarna. Vi matade den med mjölk, vilket vi inte vet om man ska, men det kändes rätt för stunden. Vi försökte även värma den lilla sötingen under en varm lampa, och efter en stund sprattlade den faktiskt till! Om det var för att den väcktes till eller för att den höll på att stekas sönder vet vi dock inte...
Jag ville ha den i min ficka hela natten men Camilla kom med sina kloka ord och sa att Mimmi nog bäst tar hand om honom/henne själv. Så, så fick det bli! Kraftlös såg vi den kravla omkring bland spånen och kämpa för sitt liv..
Med förhoppningen att den skulle överleva lämnade jag sedan våra barn.
