Musse - Man eller Mus?

23 Februari

Vi har glömt berätta en sak för er. Egentligen är det Camulla som har hållit det hemligt för oss ett tag, så vi har helt enkelt varit lika ovetande som ni...

Det var nog smart av Camulla att inte berätta att Musse smet eftersom han skulle flytta hem till mig några dagar senare. Så när jag håller i buren hemma hos henne, precis på väg att åka hem till mig, så berättar hon att Musse visst råkade hoppa ur buren. Efter en lång jakt fick hennes lillasyster som tur var tag på den lille busen!

Men, denna rymning innebär ett fall från byrån på cirka en meter. Hur klarade du det Musse,
är du man eller mus?


image14

Babylycka!

17 Februari

Mimmi och Musse har återigen gjort sitt jobb vilket resulterat i 4 små bebisar! Och återigen är hälften av bebisarna svarta och hälften vita, det återstår att se om könsfördelningen är lika jämn...

      

Tyvärr har inte Musse fått se sina produkter men de andra flickungarna står nu för hans arbetskraft. Musse "the Godfather" regerar nu i mitt (Mulles) hem tillsammans med sin lärling Simba. De spenderar nu dagarna åt att försöka överleva min hund som försöker fiska upp dem så fort jag vänder ryggen till.
Det finns mycket plats kvar i familjegraven....


Pip!

Ett snabbt farväl..

12 Januari


Allt började som en helt oskyldig liten till-tittning av de små vännerna men kom snabbt att bli något mycket mer förfärande. Jag hälsade nämligen på Mimmi. Tog upp henne och - PAM! Nu slog det mig hur tjock hon blivit! Bara sådär! Paniken spred sig snabbt och jag insåg genast att något måste göras. Om Mimmi föder när Musse är kvar kommer de förmodligen att para sig igen och då blir det ÄNNU fler ungar. Dessutom tittade jag till Simba och det var solklart att även han var redo for some action. Hur skulle det se ut om han började rulla runt i höet med sina systrar? No no no... Jag var tvungen att ta till drastiska åtgärder.

Alltså.. Med en plastback, en gammal kruka, lite spån, mat, vatten och lite improvisation har nu herrarna Ökenråtta fått ett nytt hem. Det kändes sorgligt att skilja på dem med tanke på att de aldrig mer kommer att få ses :( Men ja, ibland är livet sorgligt...

Lite sista-minuten familjebilder:


           

           

välkommen till ARENAN

Vi försöker lägga den tragiska incidenten bakom oss och finns det något bättre sätt än att bygga en att göra lite oskyldiga experiment med våra gerbiler?!

Vi skapade en liten "Arena" med hjälp av stora böcker som vi la i en stor ring på matbordet. Däri släppte vi ner alla våra möss och observerade hur dom interagerade med den nya miljön. En miljö som bestod av en hel buffe av olika maträtter. Detta är några saker som vi fick ut av experimentet:

1. Till en början så panikade alla möss och försökte ta sig ut genom bokblockaden.
2. efter ca 30min coolade dom ner sig och började ta för sig av maten och leka och gnaga.
3. den icke namngivne svarta lilla tjejråttan överraskade oss med sin intelligens! hon hittade nämligen en litet kryphål att smita i och det visade sig att hon verkade komma ihåg exakt var det var hela tiden! Det bevisar att dom har ett rätt avancerat minne och kan jämföras med "labyrint experiment".

vi gömde massa godis under en tändsticksask och skulle se om dom hittade den lilla skattgömman. men det gjorde dom inte och det kan bero på att dom inte kände lukten eller att dom inte var smarta nog att försöka flytta på/välta asken.

Vi har planerat lite fler experiment
1. hur reagerar råttorna till speglar!?
2. skapa en miljö med sand - populärt?
3. ge dom en massa ost, camilla har hört att råttor brukar vara laktosintoleranta, stämmer detta på våra gerbiler?!

Bilder och filmklipp kommer!

Bagheera is dead :'(

Det slutade i en tragedi... Idag slutade Bagheeras hjärta att slå.
Hans blodiga kvarlevor hittades av Camulla när hon kom hem från skolan idag. Inte heller han fick dö en värdig död, men han får åtminstone begravas med huvudet kvar, även om halsen knappt existerar.

Inte för att det är någon tröst för oss... Vi hoppas att han kände att han fick tillräckligt med kärlek under hans 29 dagar i livet!

Känns inte så roligt nu när våra bebisar mår dåligt. Den andra svartingen har nu tydliga symptom för samma sjukdom. Är det något med den svarta genen? Hur det nu ska gå får tiden visa...

Vill bara påpeka att det inte är för sent att bli en hjälte, det finns fler som kan räddas!

Tragedi eller mirakel...?

Ja, vad skall komma att ske...
Bagheera lever, men det är knappt. Vår lilla älskling är nu betydligt mindre än hans syskon (visar hur otroligt fort de växer!) och hans päls är burrig, vilket den inte bör vara...
Inte nog med det, även två andra bebisar visar nu tecken på sjukdom! :( Klickljudet kan nu också höras från dem när de andas.
I hopp om en simpel allergi bytte vi ju ut spånet mot toapapper, men utan framgång. Istället fick de förmodligen mindre värme så nu bor de i Camullas varma och mysiga tvättstuga i ett terrarium fyllt med spån igen!
Eftersom vi inte är några gerbilexperter ännu vet vi inte om infektionen smittar och är nu fundersamma över huruvida vi ska sära på dem eller inte. Med tanke på att de fortfarande diar lite är det nog inte en så bra idé.

Kan någon ge oss pengar till ett veterinärbesök så våra söta älsklingar kan räddas? SNÄLLA!
Camulla stackarn får dagligen se Bagheera ligga där och chippa efter luft, en hemsk upplevelse för en människa med liite empati i kroppen! Så, bara att säga till om ni vill bli en hjälte!

Vi får nu se hur detta slutar, i ett mirakel (vilket vi hoppas!) eller i en tragedi....

RSS 2.0